Uppsala universitetsbibliotek 400 år - en jubileumsutställning

Uppsala universitetsbibliotek tillgängliggör böcker, artiklar, bilder, kartor, handskrifter, arkiv och andra medier i fysisk och digital form. Biblioteket bidrar också till att sprida lärosätets forskning till omvärlden. Verksamheten har en lång historia, och Uppsala universitetsbibliotek firar under åren 2020 och 2021 sitt 400-årsjubileum. I jubileumsutställningen skildras dels de stora och unika samlingarnas väg till biblioteket genom bland annat pliktleveranser och donationer, dels biblioteksmiljöns förändring, från fuktiga lokaler vid Domkyrkan för 400 år sedan till dagens såväl fysiska som digitala miljöer.
 

Donationer

Universitetsbiblioteket grundades i början av 1620-talet genom kungliga beslut som innebar ett årligt anslag och en donation av böcker och handskrifter, till stor del bestående av rester från medeltida svenska klosterbibliotek. Det ägde rum i ett skede då det svenska utbildningsväsendet byggdes ut. De första gymnasierna upprättades och Uppsala universitet gynnades särskilt av statsmakten. Under 1600-talet expanderade den centrala och lokala förvaltningen i Sverige, och i takt med det växte också behovet av utbildade ämbetsmän. Universitetet rustades för att möta detta behov, liksom för att förse den lutherska statskyrkan med präster och för att skänka glans åt den gryende stormakten.

Biblioteket har under flera hundra år samarbetat med enskilda donatorer, och samlingarnas handskrifter, tryckta böcker, kartor och bilder har till stora delar tillförts biblioteket genom gåvor.

två pergamentblad med svart handskriven text, från ett av bladen hänger ett stort ljusbrunt lacksigill
Gustav II Adolfs förordning från den 7 juli 1621 är inlånad från Uppsala universitetsarkiv

Biblioteket grundas

Som en av punkterna i Gustav II Adolfs förordning från den 7 juli 1621 slås det fast att ett universitetsbibliotek skall upprättas och att kungen till det nya biblioteket skänker den samling med böcker "som wij hafwe her i clostredh stående". Med biblioteket följde också ett anslag om 300 daler samt uppmaningar att bland professorerna utse en bibliotekarie och att bygga ett "stort skiönt rum" år samlingarna. Ett nästan ordagrant beslut hade meddelats universitetet redan 1620, dock utan någon egentlig effekt.

en uppslagen bok med david psalmer på polska och bredvid en liten bok inbunden i ett medeltida pergamentomslag med text i rött och svart

Ur de första donationerna – böcker från Jesuitkollegiet i Riga

Svenska arméer plundrade systematiskt bibliotek på kontinenten under 1600-talets många krig. Det kan verka stötande för oss, men var praxis då, och i enlighet med den tidens folkrätt. Under Gustav II Adolfs ledning belägrades och intogs Riga 1621 under Andra polska kriget (1600-1629). Jesuitkollegiets bibliotek där konfiskerades och fördes till Stockholm, för att skänkas vidare till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek som en del av uppbyggnaden av dess samlingar. Bland dessa böcker fanns inte bara katolska skrifter, utan även verk inom en mängd olika vetenskaper och texter av antika författare. Många av böckerna från Riga är inbundna i återanvända handskriftsfragment av äldre texter. Förutom från Riga har biblioteket även som donationer fått ta emot böcker från beslagtagna bibliotek i Braniewo, Frombork, Prag, Poznań, Mainz, Würzburg och flera andra orter i Centraleuropa.

En uppslagen handskrift med text i rött och svart  samt ett bokband med en stiliserad målad röd ros på en ljusbrunt skinnpärm

Ur de första donationerna – Vadstena klosterbibliotek

I Gustav II Adolfs donation ingick dels böcker som konfiskerats av kronan från privatpersoner i onåd, dels boksamlingar från svenska kloster och kyrkor. Bland dessa kom ett antal handskrifter och tryckta böcker från Birgittinernas kloster i Vadstena, varav ett par syns på bilden.
År 1718 inköptes till biblioteket även Vadstenadiariet, Diarium Vastenense, med notiser om livet i klostret och dess omvärld från 1300-talet till mitten av 1500-talet. Diariet har utgivits flera gånger sedan dess och flitigt använts av forskare.

en uppslagen arabisk handskrift med vackert geometriskt mönster på titelsidan samt färgglada tofsar utmed snittet, i bakgrunden i en bok med jesus på korset målat på pärmen

Orientalisk och kyrkslavisk litteratur

Universitetsbiblioteket har genom flera gåvor fått en mängd tidiga verk på kyrkslaviska och orientaliska språk i handskrift och tryck. En del av dessa skrifter har skänkts av orientalisten och språkforskaren Johan Gabriel Sparwenfeld (1655–1727), som under sina resor i Europa och Nordafrika köpte och samlade böcker på olika språk. En handskrift med arabiska dikter och texter av Ibn Nubātah präntad år 1404 är inköpt i Madrid, och en bok innehållande de fyra evangelierna på kyrkslaviska med en korsfästelsescen målad på pärmen är sannolikt inköpt under Sparwenfelds tid i Moskva.

Närbild på röda bokryggar med guldtext ur den Gustavianska samlingen

Gustavianska samlingen

Gustav III (1746–1792) var under sin tid som kronprins kansler för Uppsala universitet. Också efter sitt trontillträde 1771 visade Gustav stort intresse för universitetet och han besökte regelbundet Uppsala. Kungen följde föreläsningar och disputationer, och han tycks ha varit särskilt engagerad i universitetsbibliotekets verksamhet.

År 1788, inför sin avresa till kriget mot Ryssland, samlade Gustav III ihop sina brev, manuskript och mycket annat. Alltsammans testamenterades till Uppsala universitetsbibliotek, ”ifall under det Krig som nu synes hota Riket, jag gick den väg Gustaf Adolph och Carl XII gåt, eller med döden afginge”. I testamentet fanns ett förbehåll, nämligen att samlingen skulle hållas förseglad och inte fick öppnas förrän femtio år efter kungens död.

Gustav III mördades 1792, och strax därpå hämtades kungens efterlämnade papper till Uppsala. Öppnandet ägde rum på hans dödsdag den 29 mars 1842 i närvaro av Aftonbladets och andra tidningars utsända och tilldrog sig stor uppmärksamhet.

Förutom Gustavs egenhändiga skrifter innehåller Gustavianska samlingen bland annat ca 10 000 brev från regenter, kulturpersonligheter och diplomater i hela Europa. Den är i dag av oskattbart värde för såväl den svenska som den internationella 1700-talsforskningen.

En färgglad karta över trakten runt Nyköping, med en cirkel dragen runt Norrköping

Den första större kartdonationen

Från 1600-talet och framåt har universitetsbibliotekets kartsamling utökats genom pliktleveranser, inköp och gåvor. Biblioteket erhöll en stor mängd kartor år 1812 med den Gyllenborgska donationen, ur vilken kartan över Nyköping är hämtad. Enligt greven och kommersrådet Carl David Gyllenborgs (1734–1811) vilja skänktes hans samling om ca 5000 kartor, ritningar och vyer till biblioteket efter hans död. I samlingen finns ca 400 handritade kartor, varav ett 80-tal är ritade av Gyllenborg själv efter förlaga.

Kartan över Nyköping är kopierad av Gyllenborg efter ett original av lantmätaren Anders Andersson 1669. Cirkeln visar den fredsmilsgräns som infördes kring kronans slott och kungsgårdar i samband med Karl X Gustavs reduktion 1655. Inom detta område skulle all jord som tidigare donerats bort nu dras tillbaka till kronan.

ett porträtt på emma hamberg till vänster och uppsala domkyrka med byggnadsställningar runt tornen på högra sidan

Fotografier från Uppsala

I universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd fotografier, vilka har kommit till biblioteket på olika vägar. Det kan röra sig om såväl hela samlingar som om enstaka fotografier.

Emma Schenson (1827–1913) var verksam som fotograf i Uppsala. På 1860-talet öppnade hon egen ateljé vid kvarnfallet på Östra Ågatan. Förutom studiofoton har hon även fotograferat vyer i Uppsala. Då kyrktornen på domkyrkan byggdes om år 1889 dokumenterade Schenson arbetets gång. Se en film om Emma Schenson och hennes fotografier på Uppsala universitetsbibliotek.

I samlingarna finns även bilder av andra Uppsalafotografer, däribland Heinrich Osti (1826–1914), Ellen Claeson (1877–1961) och Gunnar Sundgren (1901–1970).

en uppslagen bok med noter samt i bakgrunden böcker med gröna eller marmorerade pärmar

En musikdonation av dignitet

Universitetsbiblioteket har en mängd musikalier från medeltiden och framåt, i handskrift och tryck. I montern visas ett urval ur en samling donerad av diplomaten och musikälskaren Fredrik Samuel Silverstolpe (1769–1851). Samlingen innehåller en stor mängd musik av hans lärare, hovkapellmästaren i Stockholm Joseph Martin Kraus (1756–1792), ”den svenske Mozart” kallad. Donationen innehåller även andra musikalier samt Silverstolpes egna anteckningar från sina resor och sin tid som diplomat i Wien och Sankt Petersburg. I Wien träffade han Mozarts änka Konstanze, som skänkte honom de originalnoter av Mozart vilka kan ses på annan plats i utställningssalen.

Musiksamlingarna används inte bara i forskning utan ofta även som underlag för konserter och musikinspelningar i Sverige och utlandet.

Porträtt på Erik Gustaf Geijer, Karin Boye, Karin Johannisson samt Torgny Segerstedt

Personarkiven

En betydande del av Uppsala universitetsbiblioteks omfattande handskriftssamlingar utgörs av personarkiv, alltså arkiv efter enskilda personer. Den största gruppen bland dessa är arkiv efter universitetets professorer och andra forskare, sammanlagt flera hundra. Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var en tongivande kulturpersonlighet och professor i historia. Hans brev och manuskript har i omgångar kommit till biblioteket. Sociologen och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908–1999) efterlämnade papper skänktes till biblioteket 2019. Till de Uppsalaprofessorer som rönt stor uppmärksamhet på senare år hör idé- och lärdomshistorikern Karin Johannisson (1944–2016). Hennes arkiv skänktes till biblioteket 2018.

Det finns också mängder med arkiv efter författare, präster, tonsättare, konstnärer och andra kulturpersonligheter. Ett exempel är författaren Karin Boyes (1900–1941) arkiv.

Köp, pliktleveranser och byten

Biblioteket tilldelades redan från början pengar till inköp. Sedan det svenska trycket började komma in som pliktleveranser, har biblioteket i första hand kunnat lägga sina resurser på utländsk litteratur.

År 1661 infördes lagen om pliktleveranser. Denna beordrade alla tryckerier i Sverige att skicka in exemplar av varje tryckt skrift till Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Genom kungliga resolutioner 1692 och 1698 hade även universiteten i Uppsala och Lund fått rätt till att ta del av pliktexemplar. En resolution är dock bara en kraftig rekommendation. Både lagen och resolutionerna efterlevdes till en början dåligt. Först vid mitten av 1700-talet började pliktleveranserna fungera på allvar, och Uppsala universitetsbibliotek har därefter fått in hela det svenska trycket. Det dröjde dock ända till 1866 innan en ny pliktleveranslag verkligen fastslog att pliktleveranserna skulle skickas till Kungliga biblioteket samt Uppsala och Lunds universitet.

Bytesverksamhet mellan akademier och universitet började i mindre skala redan i slutet av 1600-talet. Med tiden byggde Uppsala universitetsbibliotek upp ett internationellt nätverk och kunde därmed skicka de avhandlingar och böcker som utgavs vid universitetet till institutioner i andra länder, och i utbyte få deras publikationer. Denna bytesverksamhet var en stor och viktig förvärvskälla av vetenskaplig litteratur för biblioteket ända in på det sena 1900-talet.

en bok av haffenreffer ligger uppslagen och i bakgrunden tunna avhandlingar om haffenreffers teologi från 1620-talet

Tidiga inköp av litteratur till universitetet

De stora donationer som bildade grunden för samlingarna innehöll en hel del katolsk litteratur. Biblioteket behövde därför förvärva samtida protestantisk litteratur som skulle användas för studier på universitetet. Ett exempel på ett sådant lutherskt verk är Compendium doctrinae coelestis av den tyske teologen Matthias Hafenreffer (1561–1619). År 1620 och 1621 skrevs flera avhandlingar vid Uppsala universitet om just Hafenreffers teologi. Detta understryker sambandet mellan bibliotekets bestånd och forskningens innehåll. Verk av Hafenreffer fortsatte sedan att användas som läroböcker vid universitet och läroverk i Sverige in på 1700-talet.

Två bokband med marmorerat papper på pärmarna samt en färgglad bild föreställande de nordiska gudarna samlade med Oden i mitten

Palmskiöldska samlingen

Under hela sitt liv samlade Elias Palmskiöld (1667–1719) trycksaker, bilder samt anteckningar och avskrifter ur arkiv rörande Sveriges historia och topografi. Palmskiöld arbetade bland annat i Riksarkivet, och tack vare honom har vi i dag avskrifter av åtskilliga handlingar som brann upp med Stockholms slott 1697. En av dem som hjälpte Palmskiöld att bygga upp samlingen var Uppsala universitets (över-)bibliotekarie Erik Benzelius, som förstod hur värdefull den var. År 1724 köpte universitetet samlingen av Palmskiölds änka, men det skulle dröja tjugo år innan arbetet med att ordna den inleddes på allvar, och ytterligare ett fyrtiotal innan arbetet var färdigt. I slutet av 1780-talet var samlingen ordnad, förtecknad och inbunden i ca 500 karaktäristiska band med ryggar av pergament. På bilden ses Oden, Tor och de övriga nordiska gudarna, akvarell av P. Rudebeck ur Palmskiöldska samlingen.

en stapel med böcker inbundna i bruna halvskinnaband med sprängt papper på pärmarna, i bakgrunden en uppslagen bok

Det tidigaste svenska trycket

Eftersom pliktleveranslagen och efterföljande resolutioner efterlevdes dåligt in till mitten av 1700-talet, saknades länge många av de allra äldsta svenska trycken på universitetsbiblioteket. Flera av dessa luckor täpptes dock till då kronprins Gustav skänkte den så kallade Cronstedtska samlingen till Uppsala universitet 1767. Jacob Cronstedt af Fullerö (1668–1751) hade samlat tidiga och rara böcker och handskrifter författade av svenskar eller som handlade om svensk historia. Cronstedt lät binda in sina böcker i de enhetliga, bruna skinnband som fortfarande utmärker samlingen. I denna samling finns en del tidiga svenska tryck som inte finns på något annat offentligt bibliotek i Sverige.

en uppslagen handskriven bok med en lista över böcker, ovanpå två böcker som förekommer i listan

En av de första mottagna pliktleveranserna

Bland de första på biblioteket bevarade tryckleveranslistorna finns denna förteckning över inlämnade tryck av dåvarande akademiboktryckaren Henrik Keyser i Uppsala år 1692. Enligt denna levererades några tryckta böcker, ett stort antal akademiska avhandlingar och ännu fler så kallade personverser, det vill säga verser till personer skrivna vid särskilda tillfällen såsom bröllop och begravningar. Två av de i listan upptagna skrifterna är professorn i matematik Anders Spoles Computus ecclesiastius, samt avhandlingen De ingenio humano, framlagd av studenten Johannes Olai Gene under professorn i logik och poesi Petrus Lagerlöf.

två paket med brunt omslagspapper ombundna med snören samt en serietidning Klumpe Dumpe bredvid

Stort, smått och gott…

Sedan 1700-talets mitt har pliktexemplaren kommit in som de ska från Sveriges tryckerier och utgivare. Universitetsbiblioteket har genom pliktleveranserna inte bara fått böcker och tidskrifter inom skönlitteratur och vetenskap, utan också landets samlade tryckproduktion i form av reklamblad och småtryck. Detta har fyllt biblioteket med ett rikt svenskt material.

Almanackor i små format, tecknade serier och skuggteater för barn är exempel på sådant som inkommit som pliktexemplar. Om ingen ännu beställt fram materialet, kan det ibland fortfarande ligga paketerat så som det förvarats sedan det kom in till biblioteket.

en cirkusaffisch med akrobater till häst som gör olika konster

Svenska affischer

Genom pliktleveranserna har biblioteket också fått en stor mängd affischer. Dessa förvaras i bibliotekets bildsamlingar. Affischer är reklam- eller informationsanslag och utformade för att dra uppmärksamheten till specifika budskap. I efterhand kan de utgöra ett särpräglat och illustrativt källmaterial.

Här visas en affisch från 1838 för Cirkus Gautier. Cirkussällskapet lät trycka upp affischer under pågående turné på lokala tryckerier på de orter de passerade, här Lundströms tryckeri i Jönköping, och hade med sig egna trästockar för illustrationer. I utställningen visas även en påkostad, färgglad litografisk affisch med reklam för Barnens Dags-firande i Uppsala 1–3 september 1939, med motiv av konstnären Lowe Björklund (1906–1953) och tryckt av Ivar Haeggströms litografiska

fyra vetenskapliga avhandlingar i bruna omslag

Universitetets bytesverksamhet

Bytesverksamheten var en betydande del av förvärvet fram till slutet av 1900-talet. Forskning från Uppsala universitet spreds via ett intrikat bytessystem med förgreningar till de mest avlägsna universitet. Biblioteket fick samtidigt ta emot vetenskapliga texter från stora och små universitet från hela världen i mycket stor omfattning.

Exempel på skrifter som skickades ut från Uppsala universitetsbibliotek är matematikern Arne Beurlings avhandling utgiven 1933 samt fysikern Eva von Bahr-Bergius avhandling från 1908. Bahr-Bergius blev sedermera Sveriges första kvinnliga docent i fysik. Genom bytet inkom avhandlingar som Nobelpristagaren Marie Curies Recherches sur les substances radioactives, 1904, och Stephanie Wolickas Griechische Frauengestalten, 1875. Wolicka blev den första kvinnan i Europa under modern tid att doktorera inom en filosofisk fakultet, detta vid universitetet i Zürich.

en stapel med böcker med mjuka omslag

Universitetets egen utgivning

I början av 1860-talet samordnades universitetets utgivning av vetenskaplig litteratur genom skapandet av Uppsala universitets årsskrift. Hundra år senare ersattes den vid det laget otympliga årsskriften av de så kallade Acta-serierna. Under den gemensamma rubriken Acta Universitatis Upsaliensis (AUU) utges sedan dess en mängd fristående serier inom olika ämnen. I dag sköter Uppsala universitetsbibliotek den reguljära distributionen av Acta-skrifterna samt den löpande utgivningsverksamheten inom AUU:s tryckta och digitala serier.

en rad med svenska böckers bokryggar

Pliktleveranserna nu och i framtiden

På biblioteket sparas det allra mesta som kommer in genom pliktleveranserna, dock sedan tiden runt sekelskiftet 2000 inte längre alla reklamblad, kalendrar och småtryck. Kungliga biblioteket (KB) och universitetsbiblioteket i Lund sparar fortfarande allt svenskt tryck.

År 2012 tillkom en speciell pliktleveranslag som föreskriver att allt svenskt material som publiceras i elektronisk form ska skickas som fil till KB, så kallad e-plikt. KB sparar dessa filer i sitt elektroniska arkiv och gör katalogposter i den nationella biblioteksdatabasen Libris, där materialet är sökbart. Endast material som är fritt tillgängligt (Open Access) och har en länk i katalogposten går att läsa i fulltext via Libris.

Det finns sålunda en hel del material publicerat i elektronisk form som idag alltså inte kommer Uppsala universitetsbiblioteks användare till del. Det betyder att biblioteket inte längre får in alla utgivna svenska publikationer genom pliktleveranser, såvida de inte tryckts. Hur det blir i framtiden med denna e-plikt är ännu inte utrett.

Biblioteksmiljöer - fysiska och digitala rum

Universitetets bibliotek inhystes från 1627 i undermåliga lokaler i ett litet hus bredvid domkyrkan. Rummen var fuktiga och illaluktande och inte alls lämpade för förvaring av böcker. Inte förrän på 1690-talet flyttades biblioteket till mer ändamålsenliga rum i Gustavianum. Samlingarna växte under 1600-talet med krigsbyten, donationer och inköp, och sedan universitetets kansler Magnus Gabriel De la Gardie avlidit 1686 tillföll kanslerns privatbibliotek, som troligen var landets största, universitetsbiblioteket. Detta tillskott till samlingarna blev den direkta anledningen till att nya och bättre bibliotekslokaler iordningställdes i Gustavianum. Där blev biblioteket kvar tills Carolina Rediviva togs i bruk på 1840-talet. Idag tillhandahåller biblioteket såväl digitala som fysiska studie- och forskarmiljöer, i Carolina Rediviva och på universitetets campusområden.

ritning över ett hus, både framifrån och ovanifrån, tecknat i svart och grått

Gamla bibliotekshuset

Uppsala universitetsbiblioteks äldsta byggnad låg vid Domkyrkan. Framför allt det nedre planet var drabbat av fukt: ”[B]öckerne äre så fulle med mögel och oreenligheet, att ingen dem kan till sine titler beskrifwa”. (Akademiska konsistoriets protokoll den 5 juli 1676.)

Den dagliga verksamheten för universitetets bibliotekarier – ofta äldre professorer – och deras medhjälpare, präglades av problem med böcker som var försvunna och utlånade böcker som inte återlämnades. Försök gjordes därför att begränsa tillträdet till biblioteket, och i 1655 års konstitutioner står, i översättning från latin, att ”den som har släppts in i biblioteket för att titta på det, skall lämna sitt följe av olärda personer utanför”. Studenter fick komma in och läsa böckerna på plats.

Gravyr med byggnaden Gustavianum framifrån, samt med domkyrkan och slottet i bakgrunden och personer och buskage i förgrunden

Gustavianum med omgivning

På 1690-talet flyttades universitetsbiblioteket till Gustavianum från det gamla bibliotekshuset, som syns längst till vänster i den nedre bilden. I två stora salar i våningen två trappor upp förblev biblioteket i nästan 150 år. År 1702 drabbades Uppsala av en katastrofal brand, som ödelade tre fjärdedelar av staden. Vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket Johan Eenberg beskrev hur domkyrkan brann alldeles intill Gustavianum. Gnistor från de fallande domkyrkotornen landade på Gustavianums tak, men släcktes av en plötslig regnskur, vilket Eenberg tolkade som ett tecken från ”den nådige Guden”. Regnskuren räddade bibliotekets äldsta samlingar åt senare tiders studenter och forskare.

ett biblioteksrum med väggarna fulla med böcker, herrar står och samtalar eller läser i böckerna

Carolina Rediviva

I slutet av 1700-talet hade universitetsbiblioteket vuxit ur sina lokaler på Gustavianum. En ny biblioteksbyggnad, Carolina Rediviva, stod klar 1841. Huset användes också för festligheter och konserter, men efter att det nya universitetshuset uppförts på 1880-talet kom biblioteket att ta hela byggnaden i besittning.

Detta tryck visar hur biblioteksvåningen såg ut före 1870. På grund av brandrisken fanns ingen belysning i biblioteket, utan sökning efter böcker fick ske i dagsljus, vilket givetvis begränsade bibliotekets öppettider.

Bilden avspeglar också att det var män som arbetade och lånade böcker på biblioteket vid denna tid. Först i början av 1870-talet inskrevs den första kvinnliga studenten vid Uppsala universitet, och 1899 började Anna Lamberg (1877–1949) arbeta som e.o. biblioteksamanuens vid universitetsbiblioteket. Hon var då den första kvinnan att arbeta vid ett större forskningsbibliotek i Sverige.

elva olika bibliotekslokaler visas på var sin liten bild

Universitetsbiblioteket idag 

Universitetsbiblioteket är idag är digitalt tillgängligt. Service som litteratursökningar, lån och hjälp kring studier och forskning sker till stor del över nätet. Bibliotekets fysiska lokaler är idag utspridda på universitetets olika campusområden, det vill säga ute i verksamheten där användarna finns, och erbjuder även studie- och forskarplatser. I maj 2020 öppnade den allra nyaste lokalen, Biologibiblioteket, på Evolutionsbiologiskt centrum (EBC).

Universitetsbiblioteket erbjuder olika typer av flexibla och kreativa rum där studenter och forskare kan arbeta med databearbetning och -analys: Digitala bibliotekslabbet på Ekonomikum, Spektrum på Karin Boye-biblioteket, Ångström Visualisation Lab samt Ångström Makerspace.

En röd blomma med stora gröna blad och i övre kanten namnet på databasen Alvin

Digitaliserat kulturarv och digitala kataloger

Kataloger som tidigare endast gått att söka i på plats på biblioteket har skannats in och kan användas via bibliotekets webbplats. Dessutom tillgängliggör universitetsbiblioteket allt mer material ur de äldre samlingarna i digital form. En stor del av digitaliseringarna utförs på beställning av forskare världen över.

Användare kommer åt det digitaliserade materialet genom databasen Alvin, en nationell kulturarvsplattform som drivs och utvecklas av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med universitetsbiblioteken i Lund och Göteborg. Flera andra bibliotek, arkiv, museer och forskningsinstitutioner är också medlemmar i Alvin och tillgängliggör där sitt material. Det som finns digitaliserat i Alvin kan laddas ned i högupplöst format och får i regel användas fritt.

En stor röd stjärnformad figur med ordet Diva i

Infrastruktur för tillgänglighet

Acta-seriens och övriga skrifter som ges ut vid Uppsala universitet finns registrerade och sökbara i den nationella sökportalen DiVA – Digitala Vetenskapliga Arkivet. DiVA är ett digitalt publiceringssystem som drivs i ett samarbete mellan 49 lärosäten, forskande myndigheter och museer, som alla registrerar sin utgivning av böcker och skrifter i systemet. För varje titel i DiVA finns information om publikationen och oftast också en länk till en fulltext-version. Detta system fungerar alltså som en plattform för öppen tillgång (pen access). DiVA förvaltas av Uppsala universitetsbibliotek.

En vit modell av Carolinabyggnaden stående i en monter

Carolina Rediviva gjord i 3D-skrivare i Ångström Makerspace våren 2019

3D-utskriften är en kopia av en modell i trä och papier-maché som är utförd 1835. Beräkningar, 3D-ritningar och utskrift har gjorts av David Wiberg, student på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och anställd på Ångströmlaboratoriet Makerspace 2019. Totalt användes 4 kg plast och utskriften tog 300 timmar. Modellen är gjord av polylaktid (PLA), vilket är en naturlig nedbrytbar termoplast som vanligen är tillverkad av majsstärkelse eller rörsocker.

rader av tidskrifter i en hylla, en bokstege syns på höger sida

Tryck och digital åtkomst

En stor del av den vetenskapliga publiceringen sker nu i digital form världen över. Tyvärr är det inte fri och öppen tillgång (Open Access) till alla dessa skrifter. Förvärv av digital litteratur sker idag ofta genom inköp av hela paket med digitalt tillgängliga titlar eller genom abonnemang på stora databaser med tidskriftsartiklar. Samtidigt behöver fortfarande stora mängder litteratur köpas in i tryckt form.

Genom Uppsala universitetsbibliotek finns år 2020 digital åtkomst till mer än en halv miljon böcker, över 26 000 elektroniska tidskrifter och uppåt 300 databaser. I och med detta har användare idag åtkomst till litteratur – både vad gäller tryck och det digitalt tillgängliga – i en mängd som 1600-talets forskare och studenter inte ens kunde drömma om.

Medverkande i utställningen

Projektledare och redaktörer: Helena Backman och Johan Sjöberg
Fotografer: Magnus Hjalmarsson och Lina Nääs
Grafisk formgivning: Camilla Eriksson och Petra Wåhlin Massali