Acta Universitatis Upsaliensis/Uppsala University Publications

Uppsala University Publications är Uppsala universitets samordning av utgivningen av vetenskapliga monografier, avhandlingar och andra verk som publiceras i någon av de ca 75 serier som tillsammans utgör Acta Universitatis Upsaliensis. Verksamheten bidrar till att sprida vetenskapliga forskningsresultat från Uppsala universitet genom framställning av verk i tryckt och digital form.

Många av våra publikationer finns fritt tillgängliga för nedladdning i DiVA, Uppsala universitets vetenskapliga arkiv. Här hittar du mer information om bibliotekets stöd i publiceringsfrågor.

Nedan kan du läsa mer om vår verksamhet, om hur du enkelt kan köpa våra publikationer på webben och om hur du som forskare knuten till Uppsala universitet kan söka tryckningsbidrag. Du kan också läsa mer om det nationella projektet Kriterium, som syftar till att stärka den vetenskapliga monografin som publiceringsform och se Kriteriums presentation om den vetenskapliga bokens framtid från Bokmässan i Göteborg 2019 genom att klicka här.

Aktuella titlar

Här följer ett urval av aktuella titlar ur Acta-seriernas utgivning. Du kan köpa, låna eller ladda ner fulltext av de flesta titlar genom att klicka på någon av länkarna nedan. Böckerna finns också att köpa i butiken på Carolina Redivia i Uppsala.

Du kan hitta en mer komplett lista över det senaste årets utgivning i DiVA, eller genom att klicka här.

Du kan också hitta ett urval av tidigare Acta-titlar och avhandlingar publicerade i Actas serier här på vår sida.

Alexander Engström
Olikhetens praktiker: Adlig begravningskultur i Sverige c:a 1630-1680
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 347 s.
Studia Historica Upsaliensia 266

Under 1600-talet genomgick den svenska adeln stora inre förändringar när den militär–fiskala staten gick in i ett intensivt utvecklingsskede. Adelns numerär svällde genom nyförvärv till den grad att nyadlade kom att dominera ståndet under århundradets andra hälft. Trots ökningen utgjorde adeln inte mer än en halv procent av befolkningen, men en stor del av rikets politiska, sociala och ekonomiska makt var koncentrerad till adeln och i synnerhet till några få aristokratiska familjer. I en tid när social status och åtskillnad var viktigt att uppvisa resulterade århundradets förändringar i att det blev allt svårare att upprätthålla konsensus om hur status och åtskillnad skulle skapas, både mellan och inom stånden.

Avhandlingen visar hur adelns status- och åtskillnadsskapande i begravningskulturen inte enbart riktades mot andra stånd utan även mot det egna ståndets medlemmar. Begravningskulturen medgav en rad olika praktiker för att skapa komplexa och ömsesidigt beroende hierarkier, där korrespondensen mellan individen och den materiella omgivningen spelade en avgörande roll. Med
denna infallsvinkel visar avhandlingen att social ordning var mer komplext och flytande än att det kan sorteras efter fasta vertikala gränser, vilket belyser hur ståndssamhällets fundamentala ojämlikheter även fanns inom adelsståndet.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Christoffer Åhlman
Mötet med det skrivna ordet: Kvinnors läsande och skrivande under 1700-talet
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 230 s.
Studia Historica Upsaliensia 265

I 1700-talets Sverige förväntades det att alla själva kunde läsa Guds Ord vilket i sin tur kontrollerades genom husförhören. Att vara läskunnig fick dock inte endast betydelse för tillägnandet av religiös text. Mötet med det skrivna ordet undersöker hur kvinnor använde läs- och skrivkunnighet och vilken betydelse dessa färdigheter hade för deras arbete och försörjning. Denna avhandling visar att kvinnor använde läs- och skrivkunnighet på flera olika sätt. Den visar att olika typer av läs- och skrivkunnighet kunde ha olika betydelse beroende av situation. För en näringsidkare kunde färdigheterna komma väl till hands i den dagliga verksamheten då det handlade om att kontrollera inkomster och utgifter. Det kunde också vara praktiskt att hantera det skrivna ordet om man ville kommunicera med myndigheter. Kvinnors läs- och skrivkunnighet kunde således ha olika typer av avkastning. Den skriftkultur som växte fram under denna tid gjorde att de allra flesta (kvinnor och män) behövde förhålla sig till det skrivna ordet – oavsett om man ville det eller inte.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Petter Hellström
Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 339 s.
Uppsala Studies in History of Ideas 51

Family trees have become so fundamental to the way we think about evolution that we barely notice them. Yet as Petter Hellström argues in this study, they entered the modern sciences independently
of the theories they were later made to illustrate. Before the rise of evolutionary theory, trees served markedly different ends in scholarly knowledge production.

Through detailed examination of largely neglected tree diagrams from early nineteenth-century France, Hellström investigates how the shape of genealogy once constituted a more general resource in scholarly knowledge production. Moving beyond disciplinary accounts to consider the wider cultural background, Trees of Knowledge provides not only a rich account of the rise of treethinking in the modern sciences, but also a pragmatic methodology for approaching the dynamic interplay of metaphor, visual representation, and knowledge production in the history of science. Läs mer.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Magnus Hjalmarsson
Carolina Rediviva: Själens läkehus
Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek, 2019, 128 s.
Scripta Minora Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis 22

Fotografen Magnus Hjalmarsson har under några år i samband med den senaste renoveringen av Carolina Rediviva dokumenterat byggnadens förvandling och verksamhet. Läsaren får följa med bakom kulisserna, in i bokmagasin och andra stängda utrymmen, men också se välbekanta rum med nya ögon. Fotoboken Carolina Rediviva – Själens läkehus släpps i samband med återinvigningen av Carolina Rediviva den 28 augusti 2019. Boken säljs till ett förmånligt pris i Carolinashopen.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Hans Ellegren
Hvad nytt och nyttigt. Tillkomsten av landets första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 306 s.
Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis Ser. V: vol. 3.

Kungl. Vetenskaps-Societeten är Sveriges första vetenskaps­akademi, inrättad 1728 av Fredrik I. Dess ursprung står att finna i det Collegium Curiosorum som den framsynte Erik Benzelius d.y. tillsammans med en handfull vetgiriga Uppsalaprofessorer samlat redan 1710. De diskuterade den nya framväxande naturvetenskapen, som skulle komma att förändra både sättet vi ser på världen och den moderna tekniska utvecklingen.

Societetens inledande stadgar utgjorde ett patriotiskt forsknings­program. Att lyfta fram landets naturtillgångar och unika resurser var viktigt. Ett tecken på detta är att sällskapet använde nästan hela sin kassa för att finansiera Linnés lappländska resa 1732. Bland de vetenskapsmän som från början verkade kring sällskapet återfinns också Christopher Polhem, Olof Rudbeck d.y., Anders Celsius, och Mårten Triewald.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Åsa Henningsson och Krister Östlund
Carolina Rediviva: Från akademiskt palats till vetenskaplig mötesplats. Byggnadens historia från 1810-tal till 2010-tal
Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek, 2019, 40 s.
Scripta Minora Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis 21

Den blivande kungen, Karl XIV Johan, besökte 1811 Uppsala i egenskap av universitetskansler. Universitetet behövde lösa två problem: plats för växande boksamlingar och lokal för akademiska fester. Kronprinsen pekade mot en av de högst belägna kullarna i den annars flacka staden Uppsala: på åsen mellan slottet och domkyrkan skulle en ny akademisk byggnad uppföras. Uppsala universitets konsistorium konstaterade förnöjt att platsen ”gör ett derå uppfört stående Palats till en prydnad för sjelfva Staden”. En lång byggprocess tog nu sin början och först 1841 stod ”palatset” Carolina Rediviva klart. Under årens lopp har ett flertal om- och tillbyggnader därefter skett. Denna skrift berättar i ord och bild historien om Carolina Redivivas förvandling från ett akademiskt palats till en vetenskaplig mötesplats.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Jan Fredrik Kindstrand
Gudmund Björck 1905–1955: Professor i grekiska språket och litteraturen. En biografi
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 337 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet 113

Gudmund Björck var professor i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet under perioden 1946–1955. Han gick bort hastigt och oväntat, men hans anförvanter, talrika vänner och kolleger samt elever bevarade ett ljust minne av honom. Denna skrift har som sitt mål att ge en så fullständig bild av hans liv och verksamhet som materialet medger. Vi möter sålunda forskaren och läraren, den under beredskapsåren politiskt aktive som övergick till att bli en kritisk betraktare, kulturskribenten som författade eleganta artiklar om litteratur, den trägne medarbetaren i att återskapa den klassiska filologiens internationella samarbetsformer. Ett försök har också gjorts att fånga Gudmund Björcks personlighet med dess olika sidor. Hans stilistiska mästerskap belyses genom talrika citat hämtade från såväl tidningsartiklar som från tidigare opublicerat material såsom brev och dagböcker.

Köp                              Låna                            Ladda ned


Meningen med ett universitetsbibliotek
Lars Burman
Uppsala: Uppsala universitetsbibliotek, 2019, 72 s.
Scripta Minora Bibliothecae Regiae Universitatis Upsaliensis 19

Detta är en personlig betraktelse, ägnad nyttan av lärosätesbibliotek. Författaren är sedan 2012 överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och har en bakgrund som professor i litteraturvetenskap.

År 2021 fyller Uppsala universitetsbibliotek 400 år. Den 19 oktober 2019 år det 200 år sedan Carolina Redivivas officiella byggstart. [läs mer]


Köp                              Låna                            Ladda ned


Living through Literature: Essays in Memory of Omry Ronen
Julie Hansen, Karen Evans-Romaine and Herbert Eagle (eds.)
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 276 s.
Uppsala Studies on Eastern Europe 8

Omry Ronen (1937–2012) was a world-renowned scholar of Russian literature and an inspiring teacher. His most influential work focused on historical and descriptive poetics, metrics, structural analysis of verse and prose, Russian Modernist poetry, and particularly the work of Osip Mandelstam. He also studied Alexander Pushkin’s poetics, subtextual interpretive strategies, the poetry of the OBERIU, the work of Vladimir Nabokov and the problems of literary multilingualism, the picaresque in Russian literature, popular fiction and science fiction, children’s literature, intersemiotic transposition in the arts, literature and cinema, the history of Russian formalism and structuralism, twentieth-century Ukrainian poetry, and the history and theory of Russian Symbolism, Acmeism, and Futurism. 

This volume honors Omry Ronen’s memory and scholarly legacy with ten essays by his former students Karen Evans-Romaine, Sara Feldman, Susanne Fusso, Julie Hansen, Kelly E. Miller, Nancy Pollak, Irena Ronen, Stephanie Sandler, Timothy D. Sergay, and Michael Wachtel. The volume also contains an introduction by Vyacheslav Vsevolodovich Ivanov.

Köp                              Låna                              Ladda ned


Laga efter läge: Statsråds föreställningar om styrning i Regeringskansliet
Lena Noreland
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 230 s.
Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 204

När en ny regering tillträder, rivstartar det politiska arbetet i Regeringskansliet. Nyutnämnda statsråd kastas in i ministerrollen, ibland efter bara några timmars betänketid. Någon introduktionskurs hinns inte med. Statsråd som omgående fick börja leda arbetet i något av kanslihusets departement, har sagt att det var som att slängas in i en torktumlare eller som att stoppa huvudet i en svart säck. När politiska resultat ska levereras snabbt och effektivt – hur föreställer sig statsråden att styrningen av departementens dagliga arbete med ärendeberedningar ska gå till? Vilken styrstrategi bedömer de fungerar bäst för att få fram de rätta regeringsbesluten?

Ett stort antal personer som var statsråd i regeringarna under åren 1991- 2014, har intervjuats av författaren. De har fått beskriva sin syn på en del av regeringsuppdraget som de troligen inte hade i fokus vid tillträdet. I boken finns många citat med deras svar och kommentarer till vilka strategier och medel som de kom att använda för att styra det interna arbetet i Regeringskansliet. De styrde så som de föreställde sig att den toppolitiska positionen och de individuella omständigheterna krävde och möjliggjorde. De lagade efter läge. [läs mer]

Köp                              Låna                              Ladda ned


Peregrinatio medica: Svenska medicinares studieresor i Europa 1600–1800
Bo S. Lindberg
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019, 183 s.
Skrifter rörande Uppsala universitet 112

Många svenska studenter har genom århundradena gjort studieresor till andra länder och tillbringat kortare eller längre perioder vid olika europeiska lärosäten. Frågan är om det har funnits någon annan grupp av studenter för vilka utlandsvistelserna varit lika avgörande som för medicinarna under 1600- och 1700-talet?

Bo S. Lindbergs nya bok är den första som tar ett samlat grepp om de svenska medicinarnas studieresor fram till sekelskiftet 1800. Varför reste man? Vart reste man? Vilka nya kunskaper och färdigheter förde man med sig tillbaka till hemlandet? Det är några av frågorna som Lindberg besvarar. Boken innehåller presentationer av de olika lärosätena som besöktes av svenska studenter samt korta biografier över studenterna själva. Där möter allt från sedermera berömda professorer till i dag bortglömda läkare på landsorten. Lindberg visar att även många av de senare haft nog så intressanta livsöden som förtjänar att lyftas fram ur glömskan.

Bo S. Lindberg är pensionerad överläkare och författare till ett flertal medicinhistoriska artiklar och böcker, bland annat Anders Fredrik Regnell: Läkare, botanist och donator (2011), Salomon Eberhard Henschen: En biografi (2013), Inte vid helt sunda vätskor: Gustav Vasa och hans söner ur ett medicinhistoriskt perspektiv (2017) och Kirurgernas historia: Om badare, barberare och fältskärer (2017).

Köp                              Låna                              Ladda ned


Storytelling in Byzantium: Narratological approaches to Byzantine texts and images
Ingela Nilsson, Charis Messis & Margaret Mullett (eds.)
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018, 318 s.
Studia Byzantina Upsaliensia 19

With the present volume we wished to push the contributors to move in the direction of postclassical narratology and explore its potential for analysing premodern texts, but above all to encourage them to find their own variety of narratological analysis, classical or not. Such an approach has been encouraged within the research network “Texte et récit à Byzance” (2015–2017), which has offered a fruitful platform for exchange of ideas between students and scholars interested in Byzantine narratives and narratological perspectives. The chapters of this volume represent some, but not all of the projects that have been carried out within or in collaboration with the research network, and we think they will be both instructive and inspirational for colleagues across the field of Byzantine Studies. (From the introduction by Ingela Nilsson and Charis Messis)

Köp                              Låna                              Ladda ned


The Coinage of Akragas c. 510–406 BC
Part 1: Text and Plates
The Coinage of Akragas c. 510–406 BC
Part 2: Catalogue

Ulla Westermark
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018, 339 s., 337 s.
Studia Numismatica Upsaliensia 6:1, 6:2

Dessa internationellt uppmärksammade och länge emotsedda volymer lägger den sista pusselbiten i kartläggningen av det antika Siciliens mynt. I två volymer presenteras mynten – med sina karaktäristiska örn- och krabb-motiv – från den stad som Pindaros kallade den vackraste av dem alla.

The Coinage of Akragas c. 510–406 BC. Part 1: Text and Plates
Köp                              Låna                              Ladda ned

The Coinage of Akragas c. 510–406 BC. Part 2: Catalogue
Köp                              Låna                              Ladda ned