Uppsala universitetsbibliotek

Vetenskaplig publicering

Vetenskapliga publikationer innehåller forskningsresultat som genomgått en bedömning av sakkunniga innan publicering i tidskrifter, böcker eller andra media. 

Forskning syftar till att öka vår kunskap inom olika ämnesområden. För att det skall ske krävs att forskningsresultat görs tillgängliga. Resultat som inte publiceras blir inte en del av vetenskapliga kunskapsbasen och kan inte heller utnyttjas praktiskt i samhället. Publicering är dessutom ett viktigt sätt för forskaren att meritera sig för sin fortsatta karriär. Att forskarsamhället har tillgång till effektiva publiceringsformer är därför av stor vikt.

Primär- och sekundärpublikationer

  • Primärpublikationer innehåller originalmaterial och nya forskningsresultat som publiceras för första gången, t.ex. i vetenskapliga tidskriftsartiklar, forskningsrapporter och doktorsavhandlingar. 

    Vetenskapliga tidskrifter är s.k. primärtidskrifter, tidskrifter som bara godkänner artiklar som inte publicerats på annat håll tidigare.
     
  • Sekundärpublikationer innehåller redan publicerat material och översikter av forskning. Exempel på detta är översiktsartiklar, artiklar i dagstidningar och populärvetenskapliga tidskrifter, handböcker och läroböcker. 

    Förutom att ge sammanställningar och översikter av vetenskapliga publikationer inom ett ämnesområde bidrar forskningsöversikter ofta med en kritisk värdering av de olika studierna.

Vilken publikationstyp man väljer för att presentera sina resultat kan variera mellan olika ämnesområden. Inom naturvetenskap, teknik och medicin är den vetenskapliga artikeln det dominerande sättet att publicera nya resultat. Inom humaniora och samhällsvetenskap är det vanligare att publicera sig i böcker och rapporter

Kvalitetsgranskning

När en artikel ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift granskas den först av en redaktör och dessutom av två eller flera forskare som är verksamma inom samma forskningsområde. Detta kallas för peer-review (granskning utförd av jämlikar) och ska vara en kvalitetskontroll. Dokument som har genomgått en bedömning av sakkunniga innan de publiceras anses ha en större vetenskaplig tyngd än de som inte utsatts för en kvalitativ granskning. 

I tidskrifternas redaktionella rutor finns viktig information om vem som är ansvarig utgivare, vilka vetenskapliga granskare som är knutna till tidskriften, vad som krävs för att få bli antagen för publicering och författarinstruktioner för tidskriften.

Open access

Med open access menas att vetenskapliga resultat görs fritt tillgängliga via Internet. Det handlar främst om vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter men även böcker och forskningsdata. Grundtanken är att offentligt finansierad forskning ska vara gratis att läsa, ladda ner, kopiera och sprida. Forskningsresultat kan på så sätt nå ut snabbare och mer effektivt till forskningsvärlden och allmänheten.

Open access-publikationer sprids antingen via open access-tidskrifter eller öppna digitala arkiv. Omkring 15 % av alla vetenskapliga tidskrifter med peer-review är open access-tidskrifter. DOAJ (Directory of Open Access Journals) är en förteckning över open access-tidskrifter inom många olika ämnesområden.

Öppna digitala arkiv kan innehålla publikationer från en viss forskningsinstitution eller inom ett visst ämnesområde. Öppna arkiv från hela världen finns förtecknade i OpenDOAR (Directory of Open Access Repositories). Publikationer i öppna arkiv hittar man via söktjänster som GoogleOAIsterDRIVER (publikationer från europeiska forskningsinstitutioner) och SwePub (publikationer från svenska forskningsinstitutioner). DiVA är Uppsala universitets öppna arkiv.

Mäta vetenskapligt genomslag

Det finns många modeller och verktyg för att mäta genomslag av forskning. Här presenteras några av dem.

Impact Factor

Impact Factor (IF) är ett sätt att mäta vetenskapliga tidskrifters genomslag.  En tidskrifts Impact Factor anger hur många gånger artiklar som publicerats i tidskriften de föregående två åren har citerats i genomsnitt i databasen ISI Web of Knowledge. Impact Factor för ett specifikt år räknas ut genom att ta fram det årets citeringar av artiklar som publicerats de föregående två åren och dividera med det totala antalet artiklar som publicerats i tidskriften under samma två år.

Exempel: Under 2016 finns 54 citeringar av en tidskrifts artiklar som publicerats 2015 samt 101 citeringar av artiklar som publicerats 2014 (totalt 155 citeringar). Totalt antal artiklar som publicerats i tidskriften under 2014 och 2015 är 349. Impact Factor för denna tidskrift 2016 är 155/349=0,444.

Att endast se till de två föregående åren kan vara missvisande för flera ämnesområden inom till exempel humaniora och samhällsvetenskap, där publikationer är relevanta källor som citeras under betydligt längre tid än två år, därför finns också en 5 årig Impact Factor som mäter citeringar från ett år till de fem föregående åren.

 I databasen Journal Citation Reports kan du söka fram Impact Factor för tidskrifter.

CiteScore

CiteScore är ytterligare ett mått av tidskrifters genomslag. CiteScore för en tidskrift beräknas genom att räkna antalet citeringar den fått under ett år för artiklar som publicerats de föregående tre åren och dividera dessa med antalet indexerade publikationer i Scopus samma tre år. CiteScore är fritt tillgängligt via Scopus Journal Metrics. Här finns även möjligheten att ranka tidskrifter via SJR (SCImago Journal Rank) samt SNIP (Source Normalized Impact per Paper).

Det är viktigt att tänka på att Impact Factor och CiteScore inte kan användas för att säga något om genomslaget för en enskild artikel eller författare utan är ett medelvärde för tidskriften som helhet. För de allra flesta tidskrifter är antalet citeringar per artikel inte jämnt fördelade, utan det är en minoritet av artiklarna som har en majoritet av citeringarna. Det är också skillnader mellan olika ämnesområden, varför det är svårt att göra relevanta jämförelser av kvalitet och vetenskapligt genomslag utifrån en Impact Factor eller CiteScore för en tidskrift inom en vetenskaplig disciplin i förhållande till en tidskrift inom en annan disciplin.

H-index

H-index är ett sätt att mäta enskilda forskares genomslag. Det beräknas genom att räkna antal publikationer (h) av författaren som citerats minst h gånger. Exempel: en författare har 30 publikationer i en databas och 17 av dem har citerats minst 17 gånger. 13 av publikationerna har citerats färre än 17 gånger. H-index är således 17.

H-index tar inte hänsyn till variationer i citeringstraditioner för olika vetenskapliga fält, varför det kan vara missvisande att jämföra H-index för personer verksamma inom olika discipliner. Det finns inte heller en avgränsad tidsperiod, som i beräknandet av till exempel Impact Factor, varför författarens akademiska ålder och tidsperioden som publikationerna haft möjlighet att bli citerade påverkar H-index. H-index är inte statiskt utan kan ändras allt eftersom en författares antal publikationer ökar och publikationerna får fler citeringar.

H-index kan bland annat sökas fram i databaserna Web of Knowledge och Scopus.

Publish or Perish

Publish or Perish är en fritt tillgänglig programvara som kan användas för citeringsanalys. Den använder Google Scholar för att beräkna antalet citeringar.

Norska modellen

Norska listan innehåller både tidskrifter och bokförlag och täcker därmed fler ämnesområden än citeringsdatabaserna. Den passar bra även för humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. Publikationerna tilldelas en viss nivå (1 och 2) och sedan poäng utifrån vilken typ av publikation (monografier, kapitel i antologier samt artiklar i vetenskapliga tidskrifter) det gäller. Nivå 2 ger mer poäng än nivå 1. En monografi viktas högre än en artikel i en tidskrift som i sin tur viktas högre än ett kapitel i en antologi. Den norska modellen används av norska lärosäten och av vissa lärosäten i Sverige.