Uppsala universitetsbibliotek

Söktips och källkritik

Börja med att formulera dig

Ditt arbete underlättas om du har specifika frågor och begrepp klara innan du börjar söka information. Inled därför alltid med att analysera din uppgift och formulera sökord.

Som stöd för arbetet kan du använda följande frågor:

  • Vad ska informationen användas till (nivå, omfattning)?
  • Hur lyder problemformuleringen för ditt ämne?
  • På vilket sätt kan problemet sammanfattas i en sökfråga?

Försök att hitta olika sätt att beskriva ditt ämne eller din frågeställning. Avgränsa genom att använda enstaka ord eller begrepp. Ta hjälp av uppslagsverk och handböcker (översikter i ämnet) för att hitta sökord. Se sökningen som en process, du kommer att hitta bättre och lämpligare sökbegrepp under tiden du arbetar.

Har du redan en bok, en artikel eller en uppsats som behandlar ditt ämnesområde är givetvis litteratur- och källförteckningar en god början för ditt fortsatta arbete med att söka material och referenser. Tänk på att din kurslitteratur kan vara en hjälp på vägen.

Vad vill du hitta?

Du söker material i olika typer av bibliotekskataloger, i databaser eller fritt på internet. Val av sökverktyg, sökmotor eller databas styrs av din problemformulering.

De vanligaste informationskällorna är böcker och artiklar ur tidskrifter eller tidningar. Det mest aktuella i ett ämne hittar du oftast i forskningsrapporter eller i vetenskapliga tidskrifter. En vetenskaplig text innehåller forskningsresultat som genomgått en bedömning av sakkunniga, så kallad peer review, innan publicering.

Biblioteket erbjuder en stor mängd kvalitetsgranskade databaser. I databaserna kan du hitta många typer av material, till exempel artiklar, e-böcker, TV-program, patent, bilder, faktauppgifter och mycket mera inom många olika ämnesområden. För att få hjälp med vilken databas som är relevant för just dig och ditt ämne kan du vända dig till våra ämnesguider

Sök efter en hel fras

Vill du att din sökning ska uppfattas som en ordföljd och inte som enskilda ord använder du frassökning. Vanligast är att orden skrivs inom citationstecken: ” ”

Exempel:
"främmande språk"
"global warming"

Sök med trunkering

I de flesta databaser och sökmotorer är det möjligt att utöka sökningen genom att ersätta enstaka bokstäver i orden med ett tecken. Vanligtvis används en asterisk (*), men även frågetecken (?) eller dollartecken ($) förekommer. Databasens hjälptexter talar om vilka trunkeringar du kan göra.

Exempel:

ekonom* blir

  • ekonomi
  • ekonomisk
  • ekonominyheter

*ekonomi blir

  • företagsekonomi
  • nationalekonomi 

wom*n blir

  • woman
  • women

Sök med ämnesord

Ett annat sätt att avgränsa din sökning är att använda dig av så kallade ämnesord. När böcker, artiklar eller rapporter registreras i bibliotekskataloger och databaser tilldelas de ämnesord. Att söka med ämnesord ger oftast mer relevanta sökträffar än fritextsökning.

Ämnesorden varierar beroende på databas, land och ämnesområde. I många fall kan du hitta en lista över dessa ord under rubrikerna ”ämne”, "subject", ”index” eller ”thesaurus” beroende på vilken databas du befinner dig i. Kontrollera vilka ämnesord som finns i just den databas du använder dig av och ta sedan in dem i din sökning.

Kombinationssökning

I de flesta databaser kan du använda en metod som kallas boolesk sökning. När du gör en boolesk sökning har du möjlighet att bestämma hur dina sökord kombineras. Du kombinerar dina sökord genom att skriva antingen AND, OR eller NOT.

AND begränsar din sökning och ger färre träffar. Använd AND när två eller flera sökord måste finnas i samma källa/referens.
Exempel: European Union AND Enlargement

OR utökar din sökning och ger fler träffar. Använd OR till exempel när sökordet har synonymer.
Exempel: EU OR European Union 

NOT begränsar sökningen och ger färre träffar. Använd NOT när du vill utesluta vissa ord eller termer.
Exempel: cancer NOT lung

Kan du lita på ditt material?

När man valt ut ett antal publikationer är nästa steg att avgöra deras kvalitet och tillförlitlighet. Huvudregeln är att se på all information med ett kritiskt omdöme och att använda sunt förnuft vid bedömningen.

Det finns vissa kriterier för kvalitetsbedömning av information. Följande bör man kontrollera:

  • PÅLITLIGHET – är materialet granskat eller kvalitetskontrollerat?
  • AUKTORITET – kontrollera källa, upphovsman, författare.
  • OBJEKTIVITET – förmedlas fakta eller åsikter/debattinlägg och vad är syftet?
  • AKTUALITET – hur gammal är informationen?
  • INNEHÅLL – när det gäller vetenskaplig publicering tittar man på vilket det huvudsakliga resultatet är och hur det är presenterat. Är metoder och material redovisade? Svarar studiens resultat på författarens syfte och frågeställning?
  • LITTERATURFÖRTECKNING OCH REFERENSER – finns det en källförteckning? Finns det hänvisningar till kompletterande information?

Källkritik på internet

Tryckta texter har oftast granskats av förlagen (editorial boards) och experter kontrollerar vetenskapliga artiklar innan de publiceras (peer-review). På webben däremot är få texter granskade. Vem som helst kan lägga ut en text i vilket syfte som helst, vilket innebär att kvalitén blir mycket skiftande.

All typ av information - både tryckt och elektronisk - ska bedömas källkritiskt, men det är särskilt viktigt att vara observant och kritiskt granska information som hämtas från internet.

Analysera informationen på webbsidan genom frågorna:

  • VEM har lagt ut informationen?
  • VAD innehåller webbsidan? 
  • VARFÖR har sidan publicerats?
  • NÄR har informationen skrivits och senast uppdaterats?
  • VILKA är webbsidans målgrupp?