Uppsala universitetsbibliotek

Fritt Ord 250

logotyp för fritt ord 2502016 fyller Tryckfrihetsordningen 250 år. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, främst under hösten 2016. Fritt Ord 250 är ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information. De aktiviteter som arrangeras kan ha både ett samtida och ett historiskt perspektiv, och olika frågor som handlar om det fria ordet, censur, tryckfrihet, allas lika rätt till information och liknande ämnen kommer att stå i fokus.

Den tryckfrihetsförordning som antogs i Sverige 1766 var den första av sitt slag, i och med den fick alla enligt lag rätt att i tal och skrift uttrycka sig fritt. Offentlighetsprincipen grundläggs också i samma förordning.

Fritt Ord 250 uppmärksammas av en rad myndigheter, institutioner och organisationer. En nationell webbplats samlar information, resurser och evenemang. Kontaktperson för Fritt Ord 250 på Uppsala universitet är Annika Windahl Pontén, annika.windahl_ponten@uadm.uu.se

Forsskålsymposiet 2016

Tryckfriheten 250 år: Hot, möjligheter och historiska arv

Datum: 24 november
Tid: 13:15-16:30
(16:00-16:30 Utdelning av Humtankpriset 2016)
Plats: Östgöta nation, Stora salen
Fritt inträde, öppet för allmänheten

Årets Forsskålssymposium uppmärksammar tryckfrihetens betydelse och möjligheter, men också dess hot och utmaningar. Globalisering och internet har möjliggjort nya vägar för informations- och kunskapsspridning, men också föranlett en diskussion om kvarvarande förtryck i stora delar av världen. I många länder inskränks de demokratiska rättigheterna – en erinran om att grundläggande värderingar i ett samhälle inte kan tas för givna. Hot och förföljelse via sociala medier, förändringar i journalisters och forskares arbetsvillkor, och utmaningar mot offentlighetsprincipens funktionssätt, är exempel på frågor som berör även Sverige.

Läs mer på Forsskålsymposiets webbplats

Digitaliserade dissertationer

Förhandscensuren innan 1766 omfattade även avhandlingar vid universiteten. Under 1600-talet började diskussion uppstå om huruvida det var lämpligt och rimligt att censurera vissa av dem. Debatten fortgår till tryckfrihetsförordningen kommer till stånd. Några av de omdebatterade avhandlingarna har digitaliserats inom ramen för ett större projekt som arbetar med digitalisering av dissertationer från Uppsala universitet.

Petrus Hoffvenius: Artis medicinalis parvae exercitatio. III, 1664
Nils Celsius: De principiis astronomicis propriis, 1679
Anders Knös: De principiis et nexu religionis naturalis et revelatae, 1742

Läs mer om digitaliseringprojektet för dissertationer

Evenemang

På Museidagen 2016 hålls en paneldiskussion med anknytning till Fritt Ord 250:

I historiens ljus.
En paneldiskussion om hur historieskrivning har använts politiskt och ideologiskt.
Plats: Museum Gustavianum, Auditorium Minus, 13 november kl 14.00

Forsskålsymposiet 2016:

Tryckfriheten 250 år: Hot, möjligheter och historiska arv.
Plats: Östgöta nation, Stora salen, 24 november kl 13.15-16.30
(Fritt inträde, öppet för allmänheten)

Från frihetstid till informationsålder.
Ett seminarium om tryck- och yttrandefrihet i Sverige och världen 1766–2016.
Föreläsningar och paneldebatt.
Plats: Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Hörsal 4, 1 december kl 9.30-12.00

Detta seminarium arrangeras av Forum för Kinastudier/ämnet kinesiska i samarbete med Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet.

I universitetsbibliotekets föredragsserie En kvart över ges i höst några föredrag med teman anknutna till Fritt Ord 250:

Thomas Nygren
Martin Luther King - en militant fredsduva 
Karin Boye-biblioteket, 10 oktober kl 16.15

Lars Magnusson
Varför blev det en tryckfrihetsförordning i Sverige 1766?
Ekonomikums bibliotek, 18 oktober kl 12.15

Viviana Stechina
Offentlighetsprincipen och ansvarsutkrävande i dagens Sverige
Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, 16 november kl. 16.15

Tryckfrihetsförordningen 250 år

1766 antogs Tryckfrihetsförordningen, den första i sitt slag i världen. I och med den blev det tillåtet att fritt trycka texter, utan den förhandscensur som tidigare utövats. Även om Sverige blev först med denna slags lag fanns de tankar och idéer som ligger till grund för lagen på många andra håll under 1700-talet. Tryck- och åsiktsfrihet debatterades snarast allmänt i samtiden. Under frihetstiden i Sverige argumenterar t ex Anders Johan von Höpken, Anders Nordencrantz och Peter Forsskåhl för tryckfrihet. Peter Forsskåhl har en särskild koppling till Uppsala universitet då han våren 1759 lät trycka en skrift med titeln Tankar om den borgerliga friheten. Han ville först lägga fram den som dissertation, men fick avslag. Då vände han sig i stället till den som ansvarade för censuren, censor librorum Niclas von Oelreich, som efter lättare redigering gav tillstånd för tryckning, s k imprimatur. När detta kom till kanslikollegiums kännedom agerade de, eftersom de stått bakom fakultetens avslag för dissertationen. Såväl Oelreich som boktryckaren Lars Salvius och Forsskåhl själv kallades till förhör. Det hela slutade med att Forsskåhl skulle få en reprimand, och man skulle dra in hela upplagan. Av 500 tryckta exemplar fick man bara tag i 79, så skriften hade hunnit få ganska god spridning. Några år senare, 1763, dör Forsskåhl på forskningsexpedition i Arabien, men diskussionen om tryckfriheten lever vidare.

Under riksdagen 1765-1766 behandlades frågan om tryckfrihet intensivt, och det ledde fram till att förordningen utfärdades 2 december. Den nya ordningen ledde till att en stor mängd skrifter med politiskt och ideologiskt innehåll kunde tryckas, och det hade på så sätt stor betydelse för debatt och politiskt klimat. Däremot varade inte den nya friheten väldigt länge, 1774, två år efter Gustav III:s statskupp återkom en förordning där det tryckta ordet kontrollerades på nytt. Trots det är det ändå ett faktum att världens första tryckfrihetsförordning kom till 1766 och det ger anledning att reflektera, analysera och diskutera, men också fira det fria ordet.

Censuren vid Uppsala universitet

Innan den svenska tryckfrihetsförordningen trädde i kraft fanns förhandscensur. Den gällde även universiteten och de avhandlingar, eller dissertationer, som skrevs och försvarades där. Vid Uppsala universitet finns fler exempel på tillfällen där avhandlingar censurerades, men där det också uppstod invändningar, diskussion och opposition mot censuren.

Vårens promotionsskrift för Uppsala universitet innehåller en uppsats av Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor i rättshistoria, om: ”Den akademiska censuren i Uppsala och 1766 års tryckfrihetsförordning.” Här kan du läsa en kortare version med några exempel på censurerade dissertationer från 1600- och 1700-talen: Den akademiska censuren