Uppsala universitetsbibliotek

En stambok är ett slags vänskapsalbum, som främst fördes av studenter vid tyskspråkiga universitet. Stamböcker användes i första hand för att samla på hälsningar, s.k. tillskrifter, från medstudenter och professorer. Traditionen att föra stambok växte fram i Tyskland under reformationen och spreds sedan, bland annat till Skandinavien. Den bestod ända in på 1900-talet.

En stambok består oftast av en volym med ursprungligen blanka blad på vilka tillskrifterna nedtecknats. En typisk tillskrift i en stambok är så uppbyggd att själva texten, d.v.s. ett citat eller ett tänkespråk står först och därefter följer en dedikation oftast med angivelse av ort och datum samt underskrift. De vanligaste språken i stamböckerna är tyska och latin, men även tillskrifter på bl.a. grekiska, hebreiska och franska samt de andra europeiska folkspråken förekommer.

Stamböckerna är ofta konstfullt utsmyckade med bilder, teckningar och vapen.

Källor till kännedom om kulturell utveckling

En stambokssamling som helhet återspeglar en lång kulturell utveckling där stamboken inte utgör en isolerad företeelse utan är en genre som har påverkats av olika tiders smak och stilar både i fråga om form och innehåll och förändrats därefter. Genom århundradena ändrar även tillskrifterna och citaten i stamböckerna karaktär och således bidrar även de till att beskriva kulturell utveckling. Stamböckerna är socialhistoriskt mycket intressantare då citaten i tillskrifterna kan kopplas direkt till de personer som nedtecknade dem.

Stamböcker bär på ett stort kulturhistoriskt värde och är av intresse för forskare från ett flertal vetenskapsdiscipliner, alltifrån språkvetare och historiker till lärdoms- och kulturhistoriker, heraldiker, konstvetare, genealoger, personhistoriker och historiskt inriktade sociologer.

Dåtidens Facebook

Stamböckerna bidrar till utforskandet av de sociala nätverk som fanns bland lärda, adliga, teologer och andra uppsatta personligheter under 1500-1800-talen. Det var nämligen vanligt att dessa under sina bildningsresor lärde känna varandra och skrev tillskrifter i varandras stamböcker. Genom att följa tillskrifterna i en persons stambok kan både kontakter och färdvägar genom Europa kartläggas och analyseras. Stamböckerna fungerade alltså ungefär som Facebook gör i våra dagar.

Störst i Sverige

Uppsala universitetsbiblioteks stambokssamling är den största i Sverige. Den omfattar ca 150 stamböcker från 1500-talets slut fram till 1900-talets första hälft. Här finns stamböcker av stort kulturhistorisk intresse bl.a. från botanisten Carl Peter Thunberg, friherrinnan Magdalena von Beskow, poeten och professorn i estetik i Uppsala Carl Wilhelm Böttiger, prinsessan Cecilia av Sverige (Gustav IV Adolfs dotter), samt författaren Ernst Malmberg.

Det sammanlagda antalet tillskrifter uppgår till ca 11 200 st. Bland dem räknas tillskrifter av Carl von Linné, H.C. Andersen, Alexander von Humboldt, Isaac Newton, Goethe, Esaias Tegnér, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Fredrika Bremer, Victor Hugo, Knut Hamsun, John Bauer, Elin Wägner m.fl.

De flesta av bibliotekets stamböcker är förtecknade i katalogen över den ämnesindelade handskriftssamlingen, under bokstaven Y.

Handskrifts- och musikenheten kan hjälpa dig med din sökning. Beställt material studeras i specialläsesalen.

Media

1500-talets Facebook blir digitalt (artikel i UNT, 2014-11-19)