Uppsala universitetsbibliotek

Leufstabiblioteket

tecknad bild över Lövsta slott med biblioteksbyggnaden
Utsikt över dammen mot slottet, detalj av lavering av Olof von Dalin 1745.
Bild hämtad från Jernkontorets bildbank.

1700-talsbiblioteket på Lövstabruks herrgård i norra Uppland tillhör sedan 1986 Uppsala universitetsbibliotek. Dess boksamlingar har byggts upp under tre generationer av släkten De Geer och omfattar en rad olika ämnesområden med tyngdpunkten på naturvetenskap. Av säkerhetsskäl förvaras alla värdefulla verk i Uppsala universitetsbibliotek.

Läs om projektet Biblioteket vid Leufstabruk

Charles De Geer (1720-1778) är den som satt sin prägel på biblioteket på Leufsta både vad gäller byggnad och böcker.

Redan på 1730-talet uppfördes till herrgården två små flyglar med säteritak utmed dammen, tänkta som biblioteksbyggnad respektive naturaliekabinett. Biblioteket var omgivet av vatten på alla sidor. Dessa byggnader lät Charles De Geer riva år 1757 och ersätta med de paviljonger som vi ser på plats idag, ritade av Jean Eric Rehn och uppförda 1757-1758. De nya paviljongerna har platta, gallerprydda tak, och biblioteksbyggnaden fick då en liten gårdsplats eller parterr framför porten, omgärdad av ett grönmålat järngallerstaket. Stentrappor och portal till biblioteket levererades av stenhuggaränkan Hiortenberg vid Stora Hoparegränd i Stockholm. Inredningen är också ritad av Jean Eric Rehn och är bevarad än idag. Detta nya bibliotek jämte det nya naturaliekabinettet stod klara senast 1762.

Charles De Geer började tidigt sitt boksamlande i hemstaden Utrecht där det fanns gott om bokhandlare och förläggare. Han besökte även Amsterdam, Haag och Leiden, städer av stor betydelse för den samtida europeiska bokmarknaden, och lärde sig att använda bokkataloger.

För De Geer var periodiska skrifter den viktigaste källan till information och nyheter, till exempel dagstidningarna Gazette der Leyden och Leidse Courant. Genom att läsa annonser fick han kännedom om nyutkommen litteratur och aktuella bokauktioner, vars kataloger publicerades i tidningarna. För att hålla sig uppdaterad om nyutgivna publikationer fortsatte De Geer att prenumerera på tidskrifter sedan han flyttat till Leufsta bruk 1738/39. Exempel på viktiga informationskällor var exempelvis Journal des savants och Philosophical transactions, som anses vara några av de första moderna vetenskapliga tidskrifterna. 

Efter att ha lärt känna Olof Rudbeck d.y. fick De Geer möjlighet att, förutom de två utgivna banden av Campus Elysii, även förvärva de stora handritade och handkolorerade bildverken Blomboken och Fogelboken. Om Fogelboken sägs Carl von Linné ha yttrat att "det synes ej wara menskligt werk".

Vid auktionen efter Rudbeck d.y.:s död köpte De Geer böcker ur dennes boksamling, däribland även böcker som ägts av Rudbeck d.ä. Bland förvärven fanns Rudbeck d.y.:s skissbok Iter Lapponicum - Resan till Lappland. Vid samma tillfälle köptes även Basilius Beslers Hortus Eystettensis tryckt i Nürnberg 1613 i två band, varav ett är kolorerat. Här köpte De Geer även fyra manuskript skrivna av en ung Carl von Linné, däribland Catalogus plantarum rariorum Scaniae daterat 1728 och Adonis sive Hortus Uplandicus daterat 1731. I Adonis... delar Linné in växterna i Uppsalas botaniska trädgård enligt sitt nya sexualsystem.

Förutom ämnena entomologi, allmän zoologi och botanik finns också iktyologi, eller vetenskapen om fiskar, i Charles De Geers boksamling. Ett praktfullt exempel är Louis Renards vackra, handkolorerade planschverk om ögruppen Moluckernas fiskar och skaldjur från 1754. 

Uppsala universitetsbibliotekets förvärv av de cirka 8 500 böckerna blev möjlig med hjälp av statliga medel samt två större privatdonationer. Av säkerhetsskäl förvaras alla värdefulla verk i Uppsala universitetsbibliotek. Boksamlingen är förtecknad i en katalog sammanställd av E.G. Lilljebjörn. En kopia av katalogen, försedd med universitetsbibliotekets hyllsignum, finns både i specialläsesalen och i katalogrummet på Carolina Rediviva. Arbetet pågår nu med att registrera boksamlingen i den nationella bibliotekskatalogen Libris och universitetsbibliotekets lokala katalog Disa.

Projektet Biblioteket vid Leufstabruk

Projektet The Library of Leufstabruk är ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna, och kommer att löpa under tiden 2018-2020. Riksbankens Jubileumsfond beviljar medel till projektet i syfte att göra bibliotekets boksamling tillgänglig för forskning.

Projektet avser att göra bibliotekets boksamling tillgänglig för forskning genom att förteckna samtliga böcker i moderna databaser samt koppla samman dessa med den holländska databasen Short-Title Catalogue, Netherlands (STCN). Samtidigt görs en utförlig registrering av tidigare ägare och intressant exemplarspecifik information i databasen ProBok. Unika editioner av nederländska tryck kommer att digitaliseras med lagring i Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, och därför bli fritt tillgängliga i fulltext. Med dessa insatser kommer tillgången till och kännedomen om det betydande internationella materialet i Leufstabiblioteket att öka både inom och utom Sverige.

Litteratur

  • Alsemgeest, Alex. "Dutch connections in Swedish collections". I: Jaarboek voor Nederlandse boekgeschiedenis, 23. - Nijmegen : Uitgeverij Vantilt & Leiden : Nederlandse boekhistorische Vereniging, 2016. S. 33-52.
  • Anfält, Tomas. "Baronen och 1700-talets informationssamhälle". I: Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund. - Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995. - (Skrifter från Valfrid; 5). S. 330-339.
  • Anfält, Tomas. "Buying books by mail order: a Swedish customer and Dutch booksellers in the eighteenth century". I: The bookshop of the world : the role of the Low Countries in the book-trade, 1473-1941. London, 1999. S. 263-276.
  • Anfält, Tomas. "Charles De Geer och medicinen". I: Nordisk medicinhistorisk årsbok. - Stockholm : Medicinhistoriska museet,  1988. S. 75-84.
  • Anfält, Tomas. "Från nytta till nöje : ett svenskt herrgårdsbibliotek". I: Solen och  Nordstjärnan: Frankrike och Sverige på 1700-talet. Nationalmusei utställningskatalog; 568. Utg. I samarbete med Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1993. S. 252-261.
  • Ehrensvärd, Ulla. "Leufsta bruks fideikommissbibliotek". I: Biblis : årsbok utgiven av Föreningen för bokhantverk, 1968. S. 123-170.
  • Hamberg, Erik. "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015. S. 71-102.
  • Hamberg, Erik. "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires." I: Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016. S. 39-52.
  • Lindberg, Sten G. "Filigran och rocaille : kring tre bokband på Leufsta bruk". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1981. S. 31-41.
  • Ljungholm, Ann-Charlotte (red.). Lövstabruk : ej sin like i hela riket. Lövstabruk, Stiftelsen Leufsta, 2011.
  • Selling, Gösta. "De tre herrgårdarna på Leufsta". I: Uppland : årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 1988. S. 41-78.
  • Tottie, Thomas. När Leufstabiblioteket räddades till Sverige. Leufsta Vänner, 2000.
  • Tottie, Thomas. Ädle och höglärde H. Archiater : om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. Uppsala, 2007. 

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Telefon och chatt öppen vardagar 9-18.