Uppsala universitetsbibliotek

Cronstedtska samlingen

Primitiae liberalitatis Gustavi III in academiam Upsaliensem MDCCLXVII

Förstlingen av Gustav III:s frikostighet emot akademin i Uppsala 1767

När den Cronstedtska samlingen, med dess stora bestånd av äldre svenska böcker, skänktes till Uppsala universitet av Gustav III år 1767, fick den genast en placering som betonade dess stora betydelse. Den ställdes upp i det så kallade galleriet, ett rum som låg mitt emellan de två bibliotekssalarna i Gustavianum, där bibliotekarierna hade sina arbetsrum. Ovanför dörrarna till salarna sattes marmortavlor med ovan citerade inskrift. Gåvan hade varit lika betydande som givaren, kan vi se.

De svenska böckerna i bibliotekets bestånd var vid denna tid fortfarande relativt få, och luckorna således stora när det gällde titlar från den äldre tidens bokproduktion i Sverige. De för Uppsalas del relevanta pliktleveranslagarna hade kommit till 1692 och 1707, men det dröjde ett bra tag innan de fungerade någorlunda tillfredsställande. Även om man kom att betrakta den Cronstedtska samlingen som en enhet skild från det övriga svenska beståndet, införlivades ibland böcker som saknats i den, dupletter byttes, och böcker såldes. Den blev alltså grunden till det som skulle bli bibliotekets svenska avdelning.

Mannen som har givit namn åt samlingen, Jacob Cronstedt af Fullerö (1668–1751), hade redan under tiden som student i Uppsala börjat sin samlarverksamhet, och principerna var klara:

[Samlingen skall omfatta] de böcker, rara manuskripter och handlingar, som antingen av svenska män äro författade eller på något sätt angå vårt fädernesland och dess historia, vare sig inrikes eller utomlands utkomna.

Cronstedt lyckades mycket väl; samlingen omfattade när den kom till Carolina Rediviva ungefär 3000 volymer. Den hade fram till hans död varit uppställd på sätesgården Fullerö utanför Västerås, i en flygelbyggnad särskilt avsedd för biblioteket. När änkan sedan hade hamnat i ekonomiskt obestånd sändes ett erbjudande till rikets ständer att köpa samlingen, och så gjordes 1757, med avsikten att Gustav III skulle använda den i sina studier, varvid den flyttades till det så kallade Tessinska huset i Stockholm.

Gustav III, som ännu var kronprins, gjorde sitt första besök som kansler vid Uppsala universitet 1767. Underrättelser om luckorna i bibliotekets samlingar och dess små tillgångar ledde till ett beslut att donera hela den Cronstedtska samlingen till universitetet. Den flyttades till Uppsala samma år, och så gott som utplånade bristerna i det svenska beståndet i ett enda slag.

Den absoluta majoriteten av böckerna i samlingen är i fint skick. Banden är i regel enkla, arken inte för hårt skurna, pappret rent och med endast strödda spår av tidigare läsare. Också detta är i enlighet med principerna för Cronstedts samlande.

Samlingen är uppdelad på 10 avdelningar, varav den tionde har fått uppställningssignatur Sv. Rar. 10: [löpnummer]. De första nio signeras Cr. [avdelningsnummer: löpnummer, t.ex. 7: 102].

Kataloger

Böckerna är katalogiserade i den nationella samkatalogen LIBRIS, och i den lokala katalogen Disa. Den är därmed även sökbar i vår söktjänst.

För en direkt lista över titlar i Cronstedtska samlingen:

Litteratur

  • Holmgren, Gustaf, "Om Cronstedtska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek och dess tillkomst. Några anteckningar", i Donum Grapeanum. Festskrift tillägnad överbibliotekarien Anders Grape på sextiofemårsdagen den 7 mars 1945. Uppsala 1945, s. 519-560.

  • Lundh, Herbert, ”Cronstedt, Jacob”, i Svenskt biografiskt lexikon, vol. 9 (1931), s. 254 ff.

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Telefon och chatt öppen vardagar 9-18.