Uppsala universitetsbibliotek

Cancionero de Uppsala

År 1906 upptäckte den spanske diplomaten och musikforskaren Rafael Mitjana (1869-1921) en sångbok – ”cancionero” på spanska – i Carolina Redivivas musiksamlingar. Han förstod att den var helt unik och av ”enastående betydelse för den spanska musikhistorien”.

Bokens titel är Villancicos de diversos autores a dos, y a tres, y a quatro, y a cinco bozes, men Mitjana kallade den kort och gott för Cancionero de Uppsala.

Läs Cancionero de Uppsala
Fler musikalier

Cancionero de Uppsala trycktes i Venedig år 1556. Boken är speciell av flera anledningar. Dels är den det enda kända bevarade exemplaret i världen, dels innehåller den profana sånger på spanska, färgstarka i både text och musik. Den är även en viktig källa till den musikaliska genren villancicos – ett slags folkliga visor som förfinades i de spanska renässanshoven – vilken inte bara är värdefullt för musikforskare utan även för lingvister och litteraturvetare.

Boken kallas även Cancionero del Duque de Calabria, hertigen av Kalabriens sångbok, eftersom musiken den innehåller kom från hovet i Valencia som denne hertig, Ferdinand de Aragon, gifte in sig i 1526. Hovet i Valencia var vida känt för sitt påkostade musikliv, vilket drog till sig de mest populära kompositörerna och de skickligaste musikerna. Man hade praktfulla fester med teater och musik, framförallt vid jultid - släkten Aragon ansågs härstamma från en av de tre vise männen. Till dessa julfestligheter komponerades villancicos. 12 av dessa 3-stämmiga julsånger finns med i sångboken, bland annat Rìu riu chiu, den kanske mest kända renässansvillancicon.

Melodistämman till villancico nr 41, Riu riu chiu, ur Cancionero de Uppsala [Utl.vok.mus.tr. 611]

Totalt består Cancionero de Uppsala av 70 verk, varav 54 är villancicos i madrigalstil för 2, 3, 4 eller 5 stämmor, och 16 är övningsstycken i de olika kyrkotonarterna. Alla sångtexterna är på spanska förutom fyra på katalanska, en på latin och en på portugisisk dialekt. Sångerna handlar bland annat om erotisk och olycklig kärlek, svartsjuka, hemlängtan och jungfru Maria. Inga tonsättarnamn är nämnda utom Nicolas Gombert (ca 1500-1556), en flamländare anställd vid hovet i Madrid, som står som upphovsman till sång nr 49. Senare har forskare identifierat några andra kompositörer: Bartolomé Cárceres, Matheo Flecha och Pedro de Castrana.

Lyssna på Riu riu chiu i Cancionero de Uppsala Inspelningen kommer från skivan "Cancionero de Upsala 1556" med Ensemble Villancico, Stockholm, dir. Peter Pontvik, Proprius, 1996.

I LIBRIS kan du beställa fram moderna utgåvor och faksimiler av sångboken att studera i Specialläsesalen.
 

Om cancionero i media

Kontakt

E-post: fraga.biblioteket@ub.uu.se 
Telefon: 018-471 39 00
twitter: @fragauub
Öppet vardagar 9-18
Torsdag 25 maj stängt, fredag 26 maj 10-12